Om / About

Eloge till Brate
Under många år har jag försökt formulera min konstnärliga process i ord: som ett manifest, en beskrivning eller en inledning till bakomliggande processer som konstverken manifesterar i det dolda.
Jag har inte lyckats med detta.
Någon som däremot har är konstnären Mats Brate. Han beskriver den konstnärliga processen [sin egen] på ett fulländat, medryckande sätt. Jag citerar Brates text nedan, då den överensstämmer till fullo hur jag önskar beskriva min egen process.


Ett sinnesintryck är inte en enkel förnimmelse eller ren känsla. Det är en komplex, mångfacetterad upplevelse. Inget intryck/erfarenhet saknar värde/innehåll. Allt vi möter och upplever är färgat av vårt betraktande, förförståelse, det vi erfarit och vår uppmärksamhet.

Formella kvaliteter genom perception, det vill säga hur betraktandet av avsiktligt icke föreställande kompositioner frambringar känslor och associationer, är mer betydelsefulla i mina målningar än innehåll (mening, hur verket uppfattas intellektuellt).

När en inte arbetar med förutbestämda former och idéer, så kan en koncentrera sig på uttrycket i gestaltningen. Hur en målning utvecklas, hur den gestaltas och hur den kan förmedla mening styrs mer av intuition än av ett empiriskt tillvägagångssätt.

Varje fläck och märke på duken är resultatet av beslut som tas intuitivt, då känslor övervinner intellekt och det spontana överträffar det kritiska. Processen fortgår genom ett koncentrerat betraktande, noggranna överväganden om vad som ska behållas och vad som ska målas över. När en målar över och målar över igen dämpas det första spontana uttrycket. Men det finns fortfarande där. Det har utvecklats till något annat.

Jag vet inte när processen ska avstanna, hur målningen kommer att se ut när den är färdigställd. Arbetet sker i dialog med målningen. När jag inte är nöjd med vissa saker så hjälper den (objektet, målningen) mig att göra något annat. Slutligen finns det ingen konversation längre. Målningen slutar att svara, samtalet har upphört.

Mening är något vi, som betraktare, skapar själva.